Publication: Hur fungerar den patientcentrerade konsultationsmodellen jämfört med screeninginstrument för upptäckt av depression hos äldre patienter i primärvården?

Hur fungerar den patientcentrerade konsultationsmodellen jämfört med screeninginstrument för upptäckt av depression hos äldre patienter i primärvården?
Magnil M, Gunnarsson R, Björkelund C.
Göteborg: Rikstämman; 2008.

Abstract

För upptäckt av depression hos äldre patienter i primärvården rekommenderas ofta användande av validerade screeningsinstrument. Vi genomförde en studie bland äldre patienter som sökte på en vårdcentral där vi jämförde sensitivitet, specificitet, negativt och positivt prediktivt värde mellan validerat screeninginstrument (PRIME-MD) och en strukturerad patientcentrerad konsultationsmodell. Under 11 konsekutiva månader screenades samtliga patienter >= 60 år som sökte läkare på vårdcentralen med instrumenten PRIME-MD och MADRS-S, bägge screeninginstrument för depression validerade i primärvård. Screeningen utfördes av sköterska, och resultatet var okänt för undersökande läkare. I konsultationen tillämpade läkaren en strukturerad patientcentrerad konsultationsmodell som innehåller sju öppna frågor och som bland annat efterhör patientens egna funderingar, föreställningar och farhågor. En oberoende observatör bedömde den patientcentrerade modellens tillämpning via inspelade band av var tionde konsultation. Som ”gold standard” för möjlig depression användes MADRS-S-poäng över två cut-off nivåer (>=13 resp >=20) Av 302 tillfrågade patienter deltog samtliga. Vid den högre cut-offnivå (MADRS-S >= 20 poäng) hade bägge metoderna lika hög sensitivitet (93 %). Vid den lägre cut-offnivån (MADRS-S>=13) var sensitiviteten för den patientcentrerade konsultationen lägre än för Prime-MD (78 respektive 98%). Var femte patient med depressiva symtom över det lägre cut-off värdet identifierades inte av allmänläkaren, men behovet av kompletterande diagnostiska intervjuer minskade samtidigt med 50% (85 jämfört med 162). Det positiva prediktiva värdet var 43% för läkaren, 28% för PRIME-MD. Bägge metoderna hade högt negativt prediktivt värde (95 resp 99%). Om läkaren i sitt kliniska anamnestiska arbete använder patientcentrerad konsultationsmodell förefaller denna modell vara effektivare i den kliniska situationen än PRIME-MD, då det positiva prediktiva värdet är högre. Detta är av stor vikt i primärvården, där lågt positivt prediktivt värde innebär många falskt positiva utfall för varje sant positivt, dvs att många patienter initialt får felaktig diagnos och måste sållas bort i ett tidskrävande utökat diagnostiskt förfarande. Bägge metoderna är effektiva för att i den kliniska situationen utesluta depression. (Fritt föredrag som hölls på Riksstämman november 2008)


, from FoU-centrum för primärvård och folktandvård Södra Älvsborg
http://researchweb.org/is/en/foualvsborg/user/publication?ref=88251