Publication: FoU-Rapport nr 026 - Uppföljning av strokepatienters aktivitetsförmåga och livskvalitet efter gruppbehandling -med inriktning mot fritids- och sociala aktiviteter

FoU-Rapport nr 026 - Uppföljning av strokepatienters aktivitetsförmåga och livskvalitet efter gruppbehandling -med inriktning mot fritids- och sociala aktiviteter.
Hansen R, Ekberg Å, Gunnarsson R.
Borås: FoU-Enheten primärvården Södra Älvsborg; 1998.

Abstract

Bakgrund:

På distriktsarbetsterapin hade vi länge undrat hur personer med "lättare" sviter efter stroke återanpassar sig till tidigare livsföring/aktivitetsnivå. Av egen erfarenhet visste vi att en del av dessa personer inte får någon särskild uppföljande träning och vi hade sett att många av de drabbade begränsat sig i sina aktiviteter och sociala kontakter. En del tidigare studier, av strokedrabbade, pekade på ett samband mellan brist på sociala-/fritidsaktiviteter och depression.

Syfte:

Syftet med våran studie var att undersöka om träning i grupp med inriktning mot fritids- och sociala aktiviteter skulle förbättra aktivitetsförmågan, beträffande personlig vård och boende, samt om livskvalitén skulle kunna höjas hos strokedrabbade.

Metod:

Samtliga patienter intervjuades vid två tillfällen med 6 månaders mellanrum. Efter första intervjun delades patienterna in i behandlingsgrupp resp. kontrollgrupp. Vid intervjuerna svarade patienterna på tre formulär (livskvalitétsstatus, aktivitetsanalys och intressechecklista). Behandlingsgruppen träffades 2 ggr i veckan under 4 veckor. Under grupptillfällena gjordes bl a följande: handla, laga tre rätters meny, besök på NHR, information om Stroke samt aktiviteter som varje grupp själva bestämde. Kontrollgruppen levde som vanligt.

Resultat:

Av de 37 som deltog i undersökningen fick en person i kontrollgruppen ett recidiv och försämrades så pass mycket att en uppföljande intervju inte kunde genomföras. I behandlingsgruppen drabbades två personer av recidiv mellan de båda intervjuerna. Båda hade tillräcklig språklig förståelse och verbal förmåga för att uppföljande intervjuer skulle kunna genomföras (båda avled kort efter uppföljningen). Efter 6 månader kunde en icke signifikant trend konstateras beträffande aktivitetsförmåga: hygien (p=0,089) och förflyttning (p=0,097) där behandlingsgruppens förbättring var större än kontrollgruppens. Övriga variabler visade inga signifikanta skillnader mellan grupperna.


, from FoU-centrum för primärvård och folktandvård Södra Älvsborg
http://researchweb.org/is/en/foualvsborg/user/publication?ref=9931