Immunsvar vid Borrelia burgdorferi infektion i relation till klinisk utgång: kliniska och experimentella studier | Application
Immunsvar vid Borrelia burgdorferi infektion i relation till klinisk utgång: kliniska och experimentella studier
Registration number: LIO-10658
Ansökan Centrala ALF-projektmedel
Application started by: Christina Ekerfelt, 2007-05-29
Professional title at the time of application: Universitetslektor
Work place at the time of application: Klinisk immunologi, IMK
Last updated / corrected by: Agneta Linghag, 2008-10-23
Application received by: Region Östergötland
Granted and completedGranted and completed
Applicant: Christina Ekerfelt
Professor, Medicinska fakulteten

Projektinformation

Populärvetenskaplig sammanfattning med beskrivning av den kliniska relevansen

Infektion med bakterien Borrelia burgdorferi, som smittar via fästingar, ger olika sjukdomsförlopp hos olika personer. Vissa får inga sjukdomssymtom alls och förefaller slå ut bakterien utan att bli sjuka. Andra blir sjuka, men blir helt återställda efter behandling med antibiotika. Vissa patienter blir dock inte bra, trots att de fått antibiotika, utan har kvar symtom under en längre tid (kronisk borrelios). Sannolikt orsakas kronisk borrelios av att immunförsvaret på något sätt gör fel. Syftet med studien är att undersöka vilken typ av immunreaktioner som utvecklas hos personer som får Borreliainfektion, och om det finns skillnader i detta mellan personer med olika sjukdomsförlopp. Vår hypotes är att en stark immunreaktion av s k Th1 typ krävs för att effektivt slå ut Borreliabakterien och undvika kronisk inflammation och utvecklandet av kronisk borrelios. I studien ingår även genetiska studier av de molekyler som immunförsvaret använder för att känna igen Borreliabakterien, för att se om genetiska skillnader mellan olika personer kan ge olika immunsvar och olika sjukdomsförlopp. Genom att kombinera kliniska patientnära studier med studier i en experimentell modell av Borreliainfektion kan vi pröva vår hypotes och förstå hur immunförsvaret ska agera för att på bästa sätt läka ut en Borreliainfektion. Detta kan inom 5-10 år leda till utveckling av förbättrad diagnostik, som idag är otillfredställande, samt prognostiska markörer för kronisk borrelios och en immunmodulerande behandling för att förebygga uppkomsten av denna. Exempelvis kan riskpatienter komma att identifieras och dessa kan behöva längre tids antibiotikabehandling. Vissa antibiotika påverkar immunsystemet och pågående studier kommer att belysa om nuvarande val av antibiotika är optimala. Eftersom Borreliainfektion kan ses som en modellinfektion, och även som en modell av immunmedierad sjukdom, kan resultaten från studien även ha betydelse för behandling av andra kroniska inflammatoriska sjukdomar.

ALF-tilldelning (fylls i av FoU-kansliet)

DescriptionSum
Tilldelade Centrala ALF-projektmedel200 000
Sum200 000

Seminarierapport vid det nu sökta projektets avslutande

Seminariebeskrivning

Lyme borrelios orsakas av bakterien Borrelia burgdorferi och är den vanligaste fästingburna infektionen på norra halvklotet. Infektionen har olika utgång hos olika individer. Vissa får inga symtom alls och slår ut infektionen utan att bli sjuka, medan andra får kvarstående symtom trots adekvat antibiotikabehandling. Vår hypotes är att kvarstående symtom orsakas av ett avvikande “felaktigt” immunsvar som leder till kvarstående vävnadsskada eller kronisk inflammation. I en nyligen avslutad studie har vi sett att patienter med komplikationer efter erytema migrans, ett hudutslag som är en tidig sjukdomsmanifestation, har sänkt antal Th1-celler i hudutslaget jämfört med patienter utan komplikationer, vilket stämmer med tidigare fynd att starka Th1-svar är gynnsamma vid Borreliainfektion. För att undersöka betydelsen av de tidiga immunreaktionerna har vi även studerat dendritiska celler från patienter med olika sjukdomsförlopp, och funnit att asymtomatiska personers dendritiska celler utsöndrar mer inflammatoriska cytokiner än patienter som blir sjuka. För att försöka förstå mekanismerna bakom detta har vi även undersökt polymorfismer i toll-like-receptor 2 (TLR2), som är den receptor som dendritiska celler upptäcker Borreliabakterien med. Våra preliminära resultat visar att ca en fjärdedel av de undersökta patienterna med kvarstående symtom hade polymorfier i TLR2 medan endast 4 av 100 undersökta kontrollpersoner hade sådana polymorfier. Vi har också undersökt vilken typ av immunceller som är aktiverade hos patienter med kvarstående symtom och funnit att cytotoxiska celler är aktiverade och dödar Borreliainfekterade målceller. Sammanfattningsvis antyder våra studier att förmågan att etablera starka Th1-svar mot Borreliabakterien är viktig för en optimal utläkning av infektionen och att cytotoxiska celler kan vara inblandade genererandet av symtom.

Decision

Decision date: 2007-12-20

Decision 
Applied sum200 000
Granted sum200 000

Grant providers for application

Centrala ALF-medel
Fund group: Centrala ALF-projektmedel

Contributes with 200000 SEK


Immunsvar vid Borrelia burgdorferi infektion i relation till klinisk utgång: kliniska och experimentella studier | Application, from Region Östergötland
http://researchweb.org/is/en/lio/ansokan/10658