Implementering av datorbaserad livsstilsrådgivning inom primärvården - en studie över personalens upplevelser. | Application
Implementering av datorbaserad livsstilsrådgivning inom primärvården - en studie över personalens upplevelser.
Registration number: LIO-10692
Ansökan om enbart Klinik ALF-medel eller i kombination med LFoU-medel 2008
Application started by: Preben Bendtsen, 2007-05-29
Professional title at the time of application: Professor i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap
Work place at the time of application: Institutionen för Hälsa och Samhälle, Socialmedicin och Folkhälsovetenskap
Last updated / corrected by: Agneta Linghag, 2009-01-25
Application received by: Region Östergötland
Granted and completedGranted and completed
Applicant: Preben Bendtsen
Professor i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap, Institutionen för Medicin och Hälsa, Socialmedicin och Folkhälsovetenskap, LiU och NSV inom RÖ

Projektinformation

Sammanfattning

Under senhösten 2006 påbörjades ett projekt inom primärvården i Östergötland kallat "Datorbaserad Livsstilsrådgivning". Det innebär att nio vårdcentraler utrustats med pekskärmsdatorer där patienterna har möjlighet att genomföra ett livsstilstest. Projektet genomförs med stöd från socialdepartementet och i samråd med FHVC och primrävårdscheferna i Östergötland. Under 2007 anslogs ALF medel från NSV för att följa upp patieneternas alkoholvanor efter 3 månader. Detta delprojekt har förberets under våren 2007 och kommer att starta under hösten 2007 enligt projekplanen.

Implementeringen av datoriserade livsstilstest har dock gått långsammare än förväntat trots att det endast tar några sekunder i anspråk av personalens tid och trots att personalen är överlåg positiva till konceptet. Innevarande projekt ämnar studera varför det är svårare än förväntat att implementera det datoriserade stöd för livsstilsinterventioner.

Forskning och utveckling av nya sätt att arbeta inom sjukvården pågår kontinuerligt, men för att forskningen ska leda till förbättrad hälsa i befolkningen krävs att den nya kunskapen accepteras och inkorporeras i verksamheten (Foy et al., 2001). itteraturstudier visar att överföringen från forskningsresultat till förändringar i arbetssätt är en långsam process, och de faktorer som avgör om en implementering lyckas eller ej är inte helt klarlagda (Grol & Jones, 2000). Implementering är en process, inte ett avgränsat tillfälle, med syfte att införliva nya rutiner och arbetssätt i en fungerande verksamhet (Fixsen et al., 2005). Traditionellt har forskning avseende folkhälsa fokuserat på epidemiologiska studier, medan lite forskning ägnats åt att studera metoder för att införliva forskningsresultat i verksamheten (Sanders & Haines, 2006). Det finns således ett gap mellan den kunskap vi tillägnat oss om möjligheten att genom livsstilsintervention förebygga sjukdom, och den kunskap vi i dag besitter avseende metoder för att implementera ett nytt arbetssätt. Sammanfattningsvis finns bristande dokumentation då det gäller kritiska faktorer för en lyckad implementering.

Detta projekt avser att identifiera hinder och möjligheter för att på sikt underlätta implementering av livsstilsfrågor och preventivt arbetssätt i primärvårdens kliniska vardag, för att på så sätt i någon mån fylla kunskapsluckan. Fokus kommer att ligga på personalens upplevelser av vad som har betydelse för resultatet, men även chefer och beslutsfattare kommer att ingå i undersökningen.

Personalen som arbetar på vårdcentralerna och förväntas hänvisa till livsstilsdatorerna bör kunna ge en intressant bild av vad som händer i en personalgrupp i samband med att ett projekt genomförs. Genom att intervjua minst en läkare respektive sjuksköterska vid var och en av de nio vårdcentralerna kartläggs deras förhållningssätt till preventivt arbete och de får beskriva sina upplevelser av implementeringsprocessen. De får även möjlighet att ge förslag på vad som kunde ha gjorts annorlunda för att det nya arbetssättet snabbare skulle ha kunnat accepteras av berörd personal. För att tillföra ytterligare en dimension kommer även chefer, kontaktpersoner inom ”Datorbaserad Livsstilsrådgivning” och beslutsfattare att intervjuas. Latent innehållsanalys kommer att genomföras på det insamlade materialet. Avsikten är att ringa in kritiska faktorer som hindrar respektive predicerar en lyckad implementering av nya verksamhetsformer inom primärvården.

En viss datainsamling komemr att påbörjas under hösten 2007 men sammanställning av data kommer först att kunna genomföras under våren 2008 där en projektanställd, Siw Carlfjord, kommer att avsätta tid för detta under 6 månader.

Referenser

Fixsen et al. (2005) Implementation Research: A Synthesis of the Literature. Tampa, FL: University of South Florida, Louis de la Parte Florida Mental Health Institute, The National Implementation Research Network (FMHI Publication # 231).

Foy et al., Why does primary care need more implementation research? Family Practice. 2001; 18: 353-355

Grol & Jones. Twenty years of implementation research. Fam Pract. 2000; Feb 17 Suppl 1:S32-5.

Rogers E M. (2003) Diffusion of innovation. New York: Free Press

Rosén M, Jansson B . How to act – implementing health and safety promotion in organizations. Health Policy and Planning. 2000; Vol. 15 (3): 247-254.

Sanders & Haines. Implementation research is needed to achieve international health goals. 2006; Jun 3(6):e186.

Ange forskningsområdet

Folkhälsomedicin

Decision

Decision date: 2007-11-27

Brief description of each costApplied sumDecision SEKLFoUDecision comment
Allmän forskningsersättning
Siw Carlfjord 100 % i 6 mån300 0000270 000LFoU 270 tkr
sum300 0000270 000 

Implementering av datorbaserad livsstilsrådgivning inom primärvården - en studie över personalens upplevelser. | Application, from Region Östergötland
http://researchweb.org/is/en/lio/ansokan/10692