Metoder för skattning av sömn och vakenhet | Application
Metoder för skattning av sömn och vakenhet
Registration number: LIO-10779
Ansökan om enbart Klinik ALF-medel eller i kombination med LFoU-medel 2008
Application started by: Eva Svanborg, 2007-05-30
Professional title at the time of application: Professor, överläkare
Work place at the time of application: Klin Neurofysiologi
Last updated / corrected by: Agneta Linghag, 2009-01-25
Application received by: Region Östergötland
Granted and completedGranted and completed
Applicant: Eva Svanborg
Professor emerita, överläkare, Neurofysiologiska Kliniken/IKE sektion klin neurofys

Projektinformation

Sammanfattning

Gyllne standard för bedömning av vakenhet och sömn är registrering av EEG (hjärnbarkens elektriska aktivitet), EOG (ögonrörelser) och EMG (muskeltonus), så kallad polysomnografi (PSG). Detta medger exakt bedömning av en persons vakenhetsgrad och möjlighet till bestämning av olika sömnstadier. PSG är dock dyrt och resurskrävande fr.a. p.g.a. lång tolkningstid. Därför är intresset stort för icke-invasiva metoder som är lättare att tolka. Vi avser att jämföra olika förenklade metoder för sömnskattning med varandra och med fullständig polysomnografi för att bedöma deras lämplighet i klinisk praxis. Ett flertal fysiologiska parametrar varierar under sömn och vakenhet. Hit hör bland annat kroppstemperatur, ögonrörelser, muskeltonus/motorisk aktivitet och blodtryck. Tidigare studier som undersökt sambandet mellan sömn och temperatur har framför allt gällt den inre kroppstemperaturen, ofta mätt rektalt. Man har då funnit en dygnsrytm i kroppstemperaturen; den är lägst på efternatten för att sedan gradvis stiga under dagen och nå sitt maximum under tidig kväll, innan den åter börjar sjunka i samband med att vi känner oss sömniga. Hudtemperaturen stiger då på grund av distal vasodilatation innan insomnandet. Det som egentligen torde vara intressant är hjärntemperaturen. I en pilotstudie på djur har örontemperaturen visat sig korrelera väl med temperaturen i hypothalamus. Därför vore det intressant att undersöka örontemperaturen i sömn/vakenhet hos människa.

Ögonrörelser har visats korrelera med sömnighet. Under alert vakenhet ses sackadögonrörelser, medan dåsighet kännetecknas av långsamma, mjukare ögonrörelser. REM-sömn kännetecknas av snabba, periodiska ögonrörelser. Vid EOG-registrering fästs elektroder i närheten av ögonen. De fångar också upp elektrisk aktivitet från cortex, som fortleds genom skallbenet. Detta gäller framför allt den högamplitudiga djupsömnsaktiviteten. Detta skulle kunna användas för en väsentligt förenklad registrering av sömn/vakenhet.

Actigrafi är en metod som bygger på mätning av kroppsrörelser under flera dygn med hjälp av ett armband. Det finns ett antal olika sådana aktigrafer med flera olika algoritmer för att bedöma en persons sömn/vakenhet. Aktigrafi har dock en tendens att överskatta totala sömntid, medan förekomsten av nattliga uppvaknanden underskattas.

Målsättning:
•Att belägga om snabba förändringar i hudtemperatur föreligger före insomnandet och om typisk variation föreligger under olika sömnstader.
•Att utveckla en metod för förenklad sömnscoring utifrån EOG-data
•Att jämföra resultaten mellan olika aktigrafer och polysomnografi.
Metod
1. Kommersiellt tillgängliga temperaturgivare, a.k. termistorer, kommer att användas för registrering från huden i olika lokaler. Samtidigt görs mätning från hela kroppen med en temperaturkänslig s.k. IR-kamera. Vidare utvecklas en metod för kontinuerlig långtidsregistrering av trumhinnetemperatur.

2. EOG som en metod för förenklad bedömning av sömn/vakenhet: polysomnografisk registrering av ett 30-tal normala försökspersoner kommer att ske. Statistisk korrelationsanalys göres mellan olika sömnstadier och förekomsten av ögonrörelser. Tre bedömare kommer blindat att bedöma polysomnografierna utifrån enbart EOG, aktigrafi och samtliga registrerade signaler(EEG, EOG och EMG).

3. Jämförelse mellan aktigrafer kommer att göras genom att 30 goda sovare, 30 insomnipatienter och 30 sömnapnoiker undersöks under en natt med polysomnografi och båda aktigrafsystemen parallellt.Då båda aktigrafsystemen medger automatisk, algoritmberäknad bedömning av sömntid kommer såväl den automatiskt uppskattade sömntiden som den sömntid som bedöms av en mänsklig bedömare att bestämmas för varje registrering.

Referenser

1. Lorr D, Ulander M, Svanborg E. Skin Temperature Changes around Sleep Onset. Sleep 2005;28:327
2. Ulander M, Lorr D, Svanborg E. Changes in surface body temperatures during sleep. J Sleep Res 2006;15 (suppl 1), 246.
3. Porte, J Sleep res 2004;13(3):239-49
4. Kleitman N, Sleep And Wakefulness, University of Chicago Press 1963
5.Parmeggiani L, i Kryger et al(eds): Principles and Practice of Sleep Medicine, Philadelphia 2005, s 184
6. Coccagna et al, Electroencephalogr Clin Neurophysiol 1971:31;277-81
7. Kräuchi et al: Am J Physiol 2000;278:R741-8)
8. de Gennaro et al, J Sleep Res 2005 Jun;14(2):107-12)
9. Sadeh et al. Sleep 1994;17(3):201-207

Ange forskningsområdet

Nervsystemet

Decision

Decision date: 2007-11-01

Brief description of each costApplied sumDecision SEKLFoUDecision comment
Lönemedel ALF-läkare 1
1 vecka ALF-ledighet t Martin Ulander26 40026 4000ALF 1 vecka
Allmän forskningsersättning
 110 00040 00060 000ALF 40 tkr
LFoU 60 tkr
sum136 40066 40060 000 

Grant providers for application

Forsknings-ALF, ansökningar
Fund group: Neurofysiologiska kliniken

Contributes with 66400 SEK


Metoder för skattning av sömn och vakenhet | Application, from Region Östergötland
http://researchweb.org/is/en/lio/ansokan/10779