Har depression en negativ påverkan på hjärtsviktspatienternas egenvårdsförmåga? | Application
Har depression en negativ påverkan på hjärtsviktspatienternas egenvårdsförmåga?
Registration number: LIO-46641
Medel för Resestipendium
Application started by: Peter Johansson, 2009-03-02
Professional title at the time of application: Sjuksköterska
Work place at the time of application: Kardiologen
Last updated / corrected by: Agneta Linghag, 2010-12-10
Application received by: Region Östergötland
Granted and completedGranted and completed
Applicant: Peter Johansson
Sjuksköterska, Medicinkliniken i Norrköping

Övergripande projektinformation

Kön (för statistiska ändamål)

Man

Klinik

Kardiologiska kliniken

Ansökan avser

Medel för Resestipendium

Forskningsområde

Vårdvetenskap

Projektplan

Beskrivning av den tid och lokalisation som stipendiet avser

Vistelse på Department of Cardiology University Medical Center Groningen,Nederländerna för ett forskningssamarbete om depressioners påverkan på egenvårdsförmågan vid hjärtsvikt.

Hjärtsvikt är ett växande folkhälsoproblem som en följd av en höjd medelålder i befolkningen och ökad överlevnad efter hjärtinfarkt[1]. Hjärtsvikt har en sämre prognos jämfört med vanliga cancerformer[2], och vårdkostnaderna beräknas att ligga mellan 5-7 miljarder kronor per år[3].
Behandlingen av hjärtsvikt baseras på farmakologiska såväl som en icke-farmakologisk metoder och är livslång[1]. För patienterna innebär detta att de måste kunna bedriva egenvård. Utbildning i egenvård och strukturerad uppföljningar på sjuksköterske ledda hjärtsviktsmottagningar har visats förbättra livskvaliteten, minska sjukhusinläggningar och dödligheten[1,4]. Studier har visat att ca 40% av hjärtsviktspatienterna också lider av depressioner[5,6]. Deprimerade patienter med hjärtsvikt har också visats löpa en högre risk att avlida i förtid vid jämförelse med icke-deprimerade hjärtsvikts patienter[7,8]. En förklaring till detta skulle kunna vara att deprimerade individer är mindre benägna att delta i rehabiliteringsprogram samt att utföra egenvård[9]. Sambandet depression och egenvård år inte undersökt hos de med hjärtsvikt. Depressioner är i vissa fall är kroniska, medan i andra fall intermittenta och över tid varierar mellan icke-depressivt tillstånd till lättare och/eller svårare grad av depression[10,11]. Inga studier har heller undersökt om/hur depressioners olika svårighetsgrader över en längre tidsperiod påverkar egenvårdaktiviteten.

Design
Bearbetning av insamlade depressions och egenvårdata från COACH-studie databasen. COACH studien är en randomiserad prospektiv studie där effekten av olika typer av stöd och utbildning till 1049 hjärtsvikts patienter har studerats under 18 månader [12]. En stor fördel är att alla data är insamlade, ett projekt i egen regi skulle innebära mycket stora kostnader.

Uppföljning

Rapport

I det första arbetet analyserades data från 985 hjärtsviktspatienter. Vi fann att median delay tiden hos de deprimerade var 120 timmar, vilket statistiskt skiljde mot de 54 timmar delay tid hos de icke deprimerade. I regression analys såg vi att depression oberoende ökade risken 1.5 gång för att ha delaytid över 72 timmar. Däremot fanns det ingen tydlig relation mellan depression och hur patienten skattade sin egen förmåga att bedriva egenvård. Konsulterande egenvård hade en mycket svag relation till delaytid.
I arbete 2 utvärderades om inflammationsmarkörer var relaterat till depressioner. Vi fann att TNF-a, interleukin-6 och 10 samt CRP var högre hos de med depression vid inklusionstillfället. Vid multivariata analyser där justering gjordes för demografiska och sjukdomskarakteristiska bakgrundsvariabler var det dock endast interleukin-10 som fortfarande var statistiskt associerat med depression. Interleukin-10 mätt vid inklusionstlffället, efter justeringar, var också prediktiv för depression skattat vid 18 månader efter inklusion. Våra analyser pekar på att inflammation kan vara relaterat till depressioner hos de med hjärtsvikt. Nackdelen med detta arbete var att vi inte hade blodprover på inflammation vid 18 månader, vi vet alltså inte hur graden av inflammation såg ut hos de med depression vid 18 månader. Därför är det svårt att dra för stora slutsatser av arbetet. Men resultaten är intressanta nog för att stimulera till nya studier där relationen inflammation, depression och hjärtsvikt undersöks.

Publikationer

Arbete 1 har i Januari 2010 skickats till tidsskriften European Journal of Heart Failure för bedömning. Arbete 2 planeras att skickas till någon tidsskrift senare i vår.

Decision

Decision date: 2009-06-10

Brief description of each costApplied sumDecision SEKDecision comment
Lön inkl LKP
32000 kr x 52%(arbetsgivare avgift) x 4 månader194 560194 560 
Resekostnader
Flyg Linköping-Amsterdam (KLM)2200 kr tur och retur X fyra resor8 8002 200 
Hyreskostnader
Möblerat rum med dusch ock kokvrå. Hyres genom universitet i Groningen,650 euro i månaden26 00026 000 
Traktamente (50%)
Enl. skatteverket normalbelopp för Nederländerna år 2008(exkl. logi) per dag 658 kr/dag x 50% x 119 dagar.39 15127 240 
sum268 511250 000 

Grant providers for application

Region Östergötland
Fund group: Medel för Resestipendium

Contributes with 250000 SEK


Har depression en negativ påverkan på hjärtsviktspatienternas egenvårdsförmåga? | Application, from Region Östergötland
http://researchweb.org/is/en/lio/ansokan/46641