Immunsvar vid Borrelia burgdorferi infektion i relation till klinisk utgång: kliniska och experimentella studier | Application
Immunsvar vid Borrelia burgdorferi infektion i relation till klinisk utgång: kliniska och experimentella studier
Registration number: LIO-59561
Ansökan Centrala ALF-medel 2010
Application started by: Christina Ekerfelt, 2009-05-25
Professional title at the time of application: Universitetslektor
Work place at the time of application: Klinisk immunologi, IKE
Last updated / corrected by: Agneta Linghag, 2011-03-01
Application received by: Region Östergötland
Granted and completedGranted and completed
Applicant: Christina Ekerfelt
Professor, Medicinska fakulteten

Projektinformation

Populärvetenskaplig sammanfattning med beskrivning av den kliniska relevansen

Infektion med bakterien Borrelia burgdorferi, som smittar via fästingar, ger olika sjukdomsförlopp hos olika personer. Vissa får inga sjukdomssymtom alls och förefaller slå ut bakterien utan att bli sjuka. Andra blir sjuka, men blir helt återställda efter behandling med antibiotika. Vissa patienter blir dock inte bra, trots att de fått antibiotika, utan har kvarstående symtom under en längre tid. Sannolikt orsakas kvarstående symtom av att immunförsvaret på något sätt gör fel. Syftet med projektet är att undersöka vilken typ av immunreaktioner som utvecklas hos personer som drabbas av Borreliainfektion, och om det finns skillnader i detta mellan personer med olika sjukdomsförlopp. Hypotesen är att en viss typ av immunreaktion som kallas Th1 behövs för att slå ut Borreliabakterien, och att denna måste utvecklas snabbt och kraftfullt för att undvika utvecklande av kvarstående symtom. I studien ingår också genetiska studier av de molekyler som immunförsvaret använder för att känna igen Borreliabakterien, för att se om sådana skillnader mellan olika personer kan ge olika sjukdomsförlopp. Genom att kombinera kliniska patientnära studier med studier i en experimentell modell av Borreliainfektion kan vi pröva vår hypotes och få kunskap om hur immunförsvaret ska agera för att på bästa sätt läka ut en Borreliainfektion. Detta kan inom 5-10 år leda till utveckling av förbättrad diagnostik, som idag är otillräcklig, samt prognostiska markörer för utvecklandet av kvarstående symtom och immunmodulerande behandling för att förebygga uppkomsten av dessa. Exempelvis kan riskpatienter komma att identifieras och dessa kan behöva längre tids antibiotikabehandling. Vissa antibiotika påverkar immunsystemet och pågående studier kommer att belysa om nuvarande val av antibiotika är optimala.

Seminarierapport (senast 31 december) vid det nu sökta projektets avslutande

Seminariebeskrivning

Screening av biomarkörer för utvecklande av borrelios hos personer som blivit bitna av en borreliainfekterad fästing och utvecklat borrelios

Borrelia burgdorferi sensu lato är en grupp fästingburna bakterier som kan orsaka sjukdomen borrelios hos människor. De flesta personer som insjuknar i borrelios blir fullt återställda efter behandling med antibiotika. Det finns dock de som blir långvarigt sjuka och inte helt återställda trots adekvat antibiotikabehandling, så kallad borrelios med kvarstående symtom. Anledningen till detta är idag okänd. Vår hypotes är att skillnader i det mycket tidiga immunförsvaret skulle kunna förklara varför vissa personer inte blir sjuka alls medan andra utvecklar borrelios med kvarstående symtom. Skillnader i det tidiga immunförsvaret skulle kunna ge möjlighet att utveckla prognostiska markörer för utvecklande av borrelios. I denna delstudie gjordes sökningar i aktuell litteratur för att identifiera möjliga biomarkörer involverade i det mycket tidiga immunförsvaret lämpade för analys i blod, och därefter analyserades dessa i blod taget i nära anslutning till ett fästingbett från friska personer som anmält sig för frivilligt deltagande i studien och även lämnat in den fästing som bitit dem. Fästingarna analyserades med avseende på förekomst av Borreliabakterien. Nivåerna av de analyserade biomarkörerna jämfördes mellan fästingbitna personer som utvecklat borrelios och friska fästingbitna personer. Utifrån de 16 biomarkörer som undersöktes fann vi två markörer, IP-10 och calprotectin, som signifikant skiljde sig åt mellan de som utvecklade sjukdom och de som inte uppvisade några symtom associerade med borrelios efter bett av en borreliainfekterad fästing. De funna markörerna var dock inte fullt diskriminerande, men resultatet är immunologiskt mycket intressant. Sammanfattningsvis pekar studiens resultat på att skillnader i mängden IP-10 och calprotectin skulle kunna vara involverade i risken att utveckla borrelios.

Resultaten diskuterades med såväl kliniska som prekliniska medarbetare på AIR. Den prekliniska vinklingen med ingående analys av de immunologiska mekanismerna bakom dels eradikeringen av borreliabakterien och dels immunmedierat utvecklande av kvarstående symtom skulle i det här sammanhanget även kunna användas för att identifiera prognostiska markörer samt i förlängningen kunna leda till utvecklande av en immunmodulerande behandling för att undvika utvecklande av kvarstående symtom.

ALF-tilldelning (fylls i av FoU-kansliet)

DescriptionSum
Tilldelade Centrala ALF-projektmedel170 000
Sum170 000

Decision

Decision date: 2009-11-05

Decision 
Applied sum170 000
Granted sum170 000

Grant providers for application

Centrala ALF-medel
Fund group: Centrala ALF-projektmedel

Contributes with 170000 SEK


Immunsvar vid Borrelia burgdorferi infektion i relation till klinisk utgång: kliniska och experimentella studier | Application, from Region Östergötland
http://researchweb.org/is/en/lio/ansokan/59561