Språkförmåga hos barn med epilepsi
Språkförmåga hos barn med epilepsi
Project number : 260081
Created by: Åsa Nordberg, 2018-12-27
Last revised by: Åsa Nordberg, 2019-09-19
Project created in: FoU i Västra Götalandsregionen

PublishedPublished

1. Översiktlig projektbeskrivning

Engelsk titel

Language ability in children with epilepsy

Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Det är fortfarande okänt hur många av barnen med nyupptäckt epilepsi som samtidigt har språkstörning och därmed är i behov av insats av logoped. Många barn med epilepsi har annan samtidig problematik, t ex ADHD och intellektuell funktionsnedsättning. I nuläget tros för få barn med epilepsi remitteras till logoped, för bedömning och insats. Syftet med studien är att undersöka hur stor andel av barnen i ålder 5:0 - 12:11 år med nyligen diagnostiserad epilepsi, som samtidigt har språkstörning eller begränsning i språklig förmåga av klinisk betydelse.

I studien genomförs logopedbedömning av alla barn i ålder 5:0 - 12:11 år som under ett års tid får diagnos epilepsi. I bedömningen ingår logopedutredning av barnens språkförmåga och vårdnadshavares skattning av barnets kommunikation och språk via frågeformulär. Data sammanställs och analyseras utifrån typ av språkproblematik för att synliggöra barnens behov. Barn med samsjuklighet epilepsi och språkstörning kan i och med logopedutredning uppmärksammas och rätt stöd kan initieras. 

Vetenskaplig sammanfattning av projektet

Vid Logopedimottagning barn och ungdom Drottning Silvias Barn och Ungdomssjukhus (DSBUS) utreds barn med epilepsi och misstänkt språkstörning. Logoped gör bedömning, utför behandling samt medverkar i epilepsiteam på Barnneurologmottagning på DSBUS. Det saknas underlag för hur stor andel av de barn som insjuknar i epilepsi, som behöver insats av logoped på grund av samtidig språkstörning/begränsning i språklig förmåga av klinisk betydelse. Utifrån klinisk erfarenhet finns kunskap om att det finns barn med epilepsi som inte får insatser för att stödja tal och språk. Det är angeläget att systematiskt kartlägga samtliga barns språkförmåga för att utreda behov av logopedinsats och möjliggöra riktat stöd och behandling, med bättre livskvalitet som följd. I denna studie, som sträcker sig över ett år, bedöms samtliga barn i ålder 5:0 – 12:11 år med nyligen diagnostiserad epilepsi av logoped . Syftet är att undersöka 1) barnens språkliga förmåga och 2)hur stor andel av dessa barn som har en språkstörningsdiagnos enligt ICD-10 (WHO, 1997) samt 3) identifiera deras behov av stöd/insatser.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva typ av studier

checked Klinisk prövning (Clinical Trial)


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Added MeSH terms
Child
A person 6 to 12 years of age. An individual 2 to 5 years old is CHILD, PRESCHOOL.
Child, Preschool
A child between the ages of 2 and 5.
Epilepsy
A disorder characterized by recurrent episodes of paroxysmal brain dysfunction due to a sudden, disorderly, and excessive neuronal discharge. Epilepsy classification systems are generally based upon: (1) clinical features of the seizure episodes (e.g., motor seizure), (2) etiology (e.g., post-traumatic), (3) anatomic site of seizure origin (e.g., frontal lobe seizure), (4) tendency to spread to other structures in the brain, and (5) temporal patterns (e.g., nocturnal epilepsy). (From Adams et al., Principles of Neurology, 6th ed, p313)
Language Disorders
Conditions characterized by deficiencies of comprehension or expression of written and spoken forms of language. These include acquired and developmental disorders.

Projektets delaktighet i utbildning

checked Master


(Only selected options are displayed. Click here to display all options)

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

Added workplaces

Regioner - Västra Götalandsregionen - Specialiserad vård - Sahlgrenska Universitetssjukhuset - Område 1 - Neurologi, psykiatri och habilitering workplace verified by Västra Götalandsregionen on 2018-02-27

Supervisor

Carmela Miniscalco
Leg logoped, Sektionen för klinisk neurovetenskap
Fritjof Norrelgen
Leg. logoped, Logopedi

3. Processen och projektets redovisning

Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrund: Epilepsi är den vanligaste kroniska neurologiska sjukdomen i Sverige med en prevalens på 0,6 - 0,7% (Nationella riktlinjer för vård vid epilepsi, Socialstyrelsen februari 2019). Varje år insjuknar i Sverige ca 1500 barn och sammanlagt har ca 12 000 barn i åldern 0-17 år diagnos epilepsi. För ett stort antal barn med epilepsi är samförekommande problem med bl a inlärning, uppmärksamhet, språk och social förmåga en realitet, enligt både nationella och internationella studier [1,2,3].

Språkstörning och språksvårigheter hos barn med epilepsi är ett område där det i Sverige gjorts få studier. Detta trots att en populationsbaserad studie i Finland redan 1992 visade att 28 % av barnen med epilepsi hade språksvårigheter [7]. I en avhandling om barn med språkstörning och epilepsi, visades att epilepsi och epileptisk aktivitet är vanligare hos barn med grava språksvårigheter än hos barn i allmänhet [5]. Vid en långtidsuppföljning av skolbarn och unga vuxna med epilepsi och språkstörning, sågs också att mer än 50 % hade bestående språkliga svårigheter [6]. Inom ramen för vård av barn med epilepsi ska det i ett multiprofessionellt team finnas tillgång till logoped [4]. I Sverige saknas i nuläget faktiskt underlag för hur stor andel av de barn och ungdomar som insjuknar i epilepsi, som har en samtidig språkstörning.

Syfte: Huvudsyftet med föreliggande studie är att undersöka språklig förmåga hos barn med nydiagnostiserad epilepsi.

Frågeställningar: 

- Vilken typ av språklig problematik har barn med epilepsi?

- Hur stor andel av barnen med nyupptäckt epilepsi har en språkstörning enligt ICD-10 (WHO, 1997) alternativt begränsning i språklig förmåga av klinisk betydelse?

- Vilka behov har barn med epilepsi av fortsatt insats/stöd från logoped? 

Metod:

Urval/Inklusionskriterier: Samtliga barn i åldern 5:0 år -12:11 år, med nyupptäckt epilepsi som under ett års tid utreds vid Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus (Barnneurologmottagningen, avd 330, avd 324/325), Barn och Ungdomsmedicinsk mottagning (Kungshöjd, Hisingen, Frölunda) samt Specialistcentrum Barn och Unga (Gamlestaden och Angered). Barn med epilepsidiagnos (G40.0-G40.9) erbjuds konsekutivt kontakt med projektlogoped.

Exklusionskriterier: Barn som vistats i Sverige kortare tid än 24 månader eller som saknat svenskspråkig stimulans under samma tid.

Procedur: Alla vårdnadshavare till barn i ålder 5:0–12:11 år med nyupptäckt epilepsi, får av läkare/sjuksköterska, information om studie ”Språkförmåga hos barn med epilepsi ” samt samtyckesblankett. Samtyckesblanketter skickas till studieansvarig logoped. Kallelse skickas omgående för bedömning inom 2 månader. För de som inte vill delta i studien skickas information med besöksdatum, ålder och kön på barnet, vilka registreras som bortfall i analys.  Datainsamling kommer göras i flera steg, sammantaget omfattande en årskull barn med nydiagnosticerad epilepsi. Inom ramen för en masterstudie deltar de 30 först registrerade barnen. Bedömning utförs av studieansvarig logoped på Logopedimottagning barn och ungdom Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus. Testning sker vid 2 besök á 60 minuter. Vårdnadshavare fyller i frågeformulär kring hur kommunikation och språk fungerar i vardagen. Finns behov av tolk, erbjuds detta vid instruktioner inför test och vid ifyllande av frågeformulär. Vårdnadshavare erbjuds skriftlig och muntlig återkoppling av bedömningen. Anteckning om deltagande i studien förs in i sjukhusets journalsystem.

Testinstrument: För bedömning av grundläggande expressiva och receptiva språkliga förmågor görs Clinical Evaluation of Language Fundamentals 4 (CELF 4) [8]. För att undersöka benämningshastighet genomförs Ordracet [9]. För bedömning av uttal och fonologisk förmåga görs Radeborg nonordsrepetition [10]. För översiktlig jämförelse av ickeverbal kognitiv förmåga görs Wechsler Nonverbal Scale of Ability (WNV) [11].

För skattning av barnets kommunikativa och språkliga förmåga ges vårdnadshavare två skattningsformulär; Pragmatisk Profil ur CELF 4 [8] samt 5-15R Nordiskt formulär för utredning av barn och ungas utveckling och beteende [12].

Etik: Ansökan om Etikprövning kommer att göras.

Databearbetning: Barnets uppgifter och testprotokoll tilldelas id-nummer och kodas. Kodade testprotokoll och formulär lagras i låsta skåp på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Barnens resultat kommer att behandlas så att inte obehöriga kan ta del av dem. Data och personuppgifter i studien hanteras i enlighet med EU:s dataskyddsförordning, GDPR. Alla personuppgifter kommer att behandlas i enlighet med GDPR och ansvarig för barnets personuppgifter är Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Resultat på språkliga tester och föräldrars skattningsformulär registreras och analyseras i statistikprogram SPSS, vilket möjliggör kvantitativa analyser av språkliga utfallsmått, jämfört med jämnåriga barn. Kvalitativa analyser kommer göras av barnens resultat på språkliga tester samt av föräldraformulär utifrån fritextsvaren i formulären. Hos de barn som faller inom ramen för språkstörning görs uppdelning i typ av språklig diagnos (F80.0-F80.9) som föreligger. Här görs också beskrivning av vilka insatser av logoped som är aktuella.

Förväntat resultat/klinisk betydelse: I studien förväntas identifieras barn med epilepsi som också har språkstörning eller språkliga begränsningar av klinisk betydelse. Då det finns bristfällig forskning kring språkstörning/språklig begränsning vid nyupptäckt epilepsi hos barn, kan detta projekt bidra med kunskap om prevalens av samförekommande språkstörning i patientgruppen. Studien kan också visa på hur stor andel av barnen som har behov av insatser av logoped. Upptäckt av svårigheter och därmed vidtagna stödinsatser kan ge på sikt ge bättre livskvalitet.

Referenslista:

  1. Aldenkamp, A. P., Reijs, R., Van Mil, S. & Debeij - Van Hall, M. Attention disorders in children with epilepsy. 26th IEC Proceedings. Epilepsia, 2005 
  2. Danielsson S, Gillberg IC, Billstedt E et al. Epilepsy in young adults with autism: a prospective population-based follow-up study of 120 individuals diagnosed in childhood. Epilepsia 2005; 46:918-23
  3. Deonna T & Roulet-Perez E, Cognitive and Behavioural Disorders of Epileptic Origin in Children. Clinics in Developmental Medicine No168. London Mac Keith Press, 2005
  4. Nationella riktlinjer för vård vid epilepsi, Socialstyrelsen, 2019
  5. G. Rejnö-Habte Selassie, Speech and language dysfunction in childhood epilepsy and epileptiform EEG activity, Doctoral Thesis University of Gothenburg. Sahlgrenska Academy. 2010
  6. G. Rejnö-Habte Selassie, A. Hedström , G. Viggedal, M. Jennische , M. Kyllerman, Speech, language, and cognitive dysfunction in children with focal epileptiform activity: A follow-up study. Epilepsy and Behavior. 2010 Jul;18(3):267-75
  7. M. Sillanpää. (1992). Epilepsy in Children: Prevalence, Disability, and Handicap. Epilepsia. 33. 444-9. 10.1111/j.1528-1151992.tb01689.x.
  8. E. Semel, E. H. Wiig, & W. A. Secord, 2003. Svensk version, 2013
  9. K. Sjöndin, L. Svensson 1996
  10. K. Radeborg, E. Barthelom, M. Sjöberg, B. Sahlén
  11. Wechsler, D., & Naglieri, J.A, 2006
  12. B. Kadesjö, L-O. Janols, M. Korkman, K. Mickelsson, G Strand, A. Trillingsgaard, R. Lambek, G Øgrim, A Bredesen & C. Gillberg 2017.


Språkförmåga hos barn med epilepsi, from FoU i Västra Götalandsregionen
http://researchweb.org/is/en/vgr/project/260081